Trädgårdsserie säger du? Lögner säger jag!

På fredagen efter att ha avslutat denna veckas träningsläger med tålamodsträning* hjälpte jag vår lagledare Sam Ekblom sätta i båten i hopp om att det skulle ta mig närmare en plats i startelvan. Vi begav oss på en tur i ålands vackra skärgård med vårt mittfältaräss Tom Öström. Mitt i allt stannades båten och han bjöd mig på en öl! Snart är min tid inne sanna mina ord! Jag har aldrig känt mig så accepterad som nu.

Efter en tur med båten begav jag mig till äkta rökka*² för att köpa tidningen. När jag kommit hem slog jag mig ner på soffan och läste en artikel om Lemländers. Det mest intressanta i den artikeln och något som gjorde mig rent utsagt förbannad var en Björn Henrikssons uttalande: “…Det här är ju trädgårdserien”. Trädgårdserie? På de matcher jag har varit har det tamejtusan varit mer kämpaglöd och vilja än Ålands så kallade “Professionella” lag, dom ger spelare pengar för att dom inte ska göra mål. Hur ett lag med sådana uppenbara attitydproblem lallat hem den ärorika division 2 titeln är förbryllande, jag har mina misstankar att mutor och andra vidriga uppsåt är i görningen.

Nej Nya Åland ni har nog kastat bort era pengar på ett lag som inte verkar ha någon avsikt att vinna istället för att stöda ett lag som verkligen bryr sig. Mitt hopp är nu att alla lag i vår division visar korpseriens kvaliteter när dom möter detta knippe slaka dillkvistar, förnedrar de så kraftigt att det känns som att dom rostats i alla nio cirklar av gehenna.

Vi kämpar på i samma takt – krossa detta korpserieförakt!

* Tålamodsträning

I tålamodsträning ingår till exempel att vänta ut motståndare och att förutse vad dom ska göra.

Att gå åt ett håll i avsikt att möjligen bryta en passning är bra

Att lojt sträcka fram en fot från maximal distans i avsikt att möjligen peta bort bollen är inte bra. Exempel: Jarkko

Tålamodsträningen är en viktig del av den Mentala träningen

*² Äkta Rökka

Rökerirondellen, upphovsmannen må stå och kränga korv i innerstaden men för mig så är äkta rökka en stor del av Stradnäs uteliv och en smältdegel för hela holmen där många samlas när det är dags för att trycka i sig ett par korv med bröd. Jag må bara ha bott i fem år i detta förortsbetongsparadis, men efter att ha levt i misären på den södra sidan i 18 år kan jag lätt säga att Stradnäs är i mitt hjärta.

Träningsläger, tisdagens hjärtskärande förlust och andra synnerligen viktiga saker

Lördag

Lördagen började med ett möte på Alida, assisterande tränaren Joel peppade mig och sade att snart var min chans att visa mig i A-laget. Alla dessa löften. Sedan var det dags att förbereda mig för ett försök att rekrytera lite talanger till reservlaget på kvällen.

Kvällen började med att möta upp med mina forna lagkamrater i IFK Mariehamns juniorer Andreas och Dan vilka båda har lagt fotbollsskrona på hyllan. Vi begav oss sedan mot Arken för att äta middag med vår gamla lågstadieklass där jag hoppades att rekrytera utlandsproffset Teo men han var mer intresserad av ett träningsjobb. Jag prövade på ett av hans hårda träningsscheman på Arkens dansgolv vilket var intressant och uppfinningsrikt om än aningen oortodoxt, måste ta mig en funderare. Jag pratade även med lovande finsk talang men han ville ha kontrakt direkt och sånt går inte för sig man måste visa att man har viljan. På Indigo blev jag jag hånad av några A-lags spelare som jag inte ska nämna, de utmanade även oss på en träningsmatch efter säsongen. Jag bet ihop och tänkte att jag ska visa dem, jag ska visa dem alla! Mitt brinnande hjärtas låga går inte att släckas!

Söndag

Söndagen vilade jag på grund av en gammal skada.

Måndag

Jag hade anordnat ett kort träningsläger i lumparland för reservlaget där vi skulle lära känna varandra och jpbba hårt i den stekande solen. Måndagen var mest tillägnad styrketräning med många hårda lyft.

Tisdag

Dag 2 av träningslägret inriktade jag mig på att förkovra mina ruscher och snabba spelvändingar men allt jag kunde tänka på var på A-lagets match mot Persopolis. Joel ringde mig och försäkrade sig om att reservlaget skulle vara representerat på matchen. Kanske skulle det finnas en chans att visa vad jag går för?

Klockan fem i sju begav jag mig ner till vår arena Nabben och slöt upp med vår supporterklubb var på jag blev erbjuden av supporterklubbens ordförande Dick att komma med som stödmedlem, ett erbjudande jag gladeligen tackade ja till. Dick visade även upp ett möjligt nyförvärv, jag var skepisk men när jag såg prov på hans målvaktstalanger blev ja postivt överaskad. Dick erbjöd mig också en toppposition i styrelsen men jag måste tyvärr tacka nej till det på grund att jag har andra prioriteringar just nu. Utan mig skulle reservlaget falla isär.

Tankar om matchen

• Vi måste spela mer fysiskt, spela roll om det är 5-åriga smurfar på planen; Visa Vilja!
• Leif gjorde ett fantastiskt jobb uppe på topp och förtjänade vekligen sitt pris som bästa spelare på planen.
• Tommy var också på gång och skall inte gräma sig för dom insläppta målen allt för mycket
• Pallerpolis skulle passa bra in lägre italiensk division eller kanske i hollywood, sådant skådespel de bjöd på!
• Bärts Inzaghi taktiker fungerade stundtals. Men han kanske borde stå närmare mittlinjen vid defensivt spel.
• Mer hjärta behövs på planen, spelarna såg ut att ge upp ett tag.
• Mer aktivitet på mittfältet behövs
• Jarkko skadad, kanske jag har chansen nu att visa min odödliga kämparglöd? Det är bara att vänta på samtalet.

Vi spelade bra stundtals men jag vet att laget hade kapacitet att vinna denna match.

Friska Viljor!

Denna blog är tillägnad FC Ghettos reservlag där konkurrensen är stenhård, alla vill avancera och visa vad dom går för i a-laget. Stärkta av Johannes Aaltos snabba avancemang från reservlaget till a-laget har vi nu alla fått upp vårt hopp om att få visa framfötterna på dom stora arenorna.

Syftet med denna blog är att dokumentera händelser relevanta för FC Ghettos Reservlag och A-lag.

Nuvvarande spelare i Reservlaget: Björn Granholm